Att vara en kunskapsorienterad människa. En människa som vill förstå, som vill göra så kloka val som möjligt, som vill lysa igenom olika beslut som skall fattas med så mycket saklighet och förståelse som möjligt.. Detta har varit delar av mitt fokus de senare veckorna.Inspirerad bl a av mitt kiropraktor , naprapat och personlig tränare äventyr. En träningssession, där jag tog i mer än, vad kroppen var med på med för tunga vikter…smärtan, låsningen kom smygande, så efter ett par dagar, så satt den väl på plats, och mina gamla skador talade om att de fanns och var de fanns.
Ge inte upp! Vilken klokskap!
Å, vad jag är glad att jag är en enveten och ihärdig sort. Senaste belöningen för detta kom i samband med mina enträgna satsningar för att få tillbaka min bästa form. Jag har genom åren ådragit mig diverse olika skador, men jag har haft en otrolig tur, att de inte har åstadkommit livshotande skador, utan möjliga att hantera. Krockat ordentligt – det var ett uppvaknande och att jag inte knäckt ryggen någonstans, inte ens fått en whiplash skada är jag så tacksam för. Jag fick en chans till … att leva mitt bästa liv.
Carpe diem – det är inte så lätt gjort.
Å idag är det lördag den 7 januari och slutet på en för mig både önskad och underbar nervarvning kryper närmare. Jag har levt i takt med mig själv och känner att jag i stora stycken verkligen har gjort det jag mått gott av. Min bästa mat! – Jag har inte en stor nota som skall korrigeras nu så här efter nyår, när verkligheten och vardagen kryper på igen. Jag har ätit på mitt bästa sätt och det känns verkligen underbart. Dessutom har jag hållt igång min träning på ett bra sätt. Det känns också så otroligt roligt.
Att prova lite nytt….
I morse så var cyklingen på SATS inställd. Hanna som brukar få oss att ta i värre än värst har julledigt och det gav mig en liten chans att prova något nytt – BODYBALANCE istället. Med lite nyfikenhet så tog jag mig till gymmet. In bland levande ljus och en meditativ stämning. Min lilla bråttommänniska fick en utmaning redan här. Skulle jag ändå inte ta ett par minuter på löpbandet först, innan den här klassen börjar. Roddmaskinen då? Jo, det fick bli det i alla fall, för att sedan återvända till min lilla yogamatta och andas djupt och lugnt. Vilken otålighet som jag bär inom mig.
Undras om vi genetiskt är programmerade att gå i ide?
Vilken tur eller vad det nu är – Beslutsamhet? Rätt energi? Lagom vila? Men äntligen kände jag, jomen idag kan jag gå till gymmet. Jag har inte varit där på en och en halv vecka, och allt har liksom känts segt och fel på något sätt. Samtidigt så har det varit något, som inte känts helt bra i bihålorna. Den ena dagen efter den andra gick , där jag tog bort min förbokning på de olika passen. Då kändes det befriande, men totalt kändes det inte alls så. Känslan blev helt enkelt inte bra.
Att bli hemmablind …
Nu har allt snurrat på ganska intensivt under ett par veckor. En lugnare stund på tåget mot Göteborg ger mig lite tid att fundera på hemmablindhet.Varför?
31 sugusti
En film som får 6 stjärnor – den bara måste jag se. Johan Trier- nej, förmodligen inte släkt med Lars von Trier. Dessutom norsk film.En helt annorlunda film. Verkligheten – ja, men på ett annat sätt. Att den dessutom t ex visas på Rio är bara ett underbart plus. Vilka biografer det finns lite här och där. Rio är en – det är en så personlig miljö och härligt avslappnat. Nästan som att komma hem till någons bibliotek.
Försäljning, övertalning, manipulation – var går gränserna?
Igår utmanades jag på guld och lädermarknaderna. Jag undrar vad researrangörerna har föreställt sig för typ av resenärer, när de planla denna resa. 40+ med god ekonomi?
Köpte jag grisen i säcken ?
Köpte jag grisen i säcken?
Vilken känsla. Jag är på semester med mina systrar och svågrar. Vi har alla haft födelsedagar och kände.. vi kan väl spendera lite tid tillsammans istället för att bara lite traditionellt uppvakta varandra.
St Petersburg kom vi fram till vore en rolig stad att åka till eller Moskva.
Hermitaget och Bolsjojteatern lockade bl a.
Makt med begränsad kunskap och ödmjukhet
Uppdrag granskning skickade en dolkstöt genom folks medvetenhet i veckan som gick. Mardrömmen. Det var verkligen en mardröm som vecklades ut framför tittarnas ögon. En pappa som blir indragen i en process, där han anmäls för sexuella övergrepp på sina barn. Även mamma blir indragen i rättsprocessen och kommer att bli åtalad för barnpornografi Jag var en av många, många tv tittare som blev helt chockad över, att detta har kunnat hända i Sverige.