Igår utmanades jag på guld och lädermarknaderna. Jag undrar vad researrangörerna har föreställt sig för typ av resenärer, när de planla denna resa. 40+ med god ekonomi?
Igår utmanades jag på guld och lädermarknaderna. Jag undrar vad researrangörerna har föreställt sig för typ av resenärer, när de planla denna resa. 40+ med god ekonomi?
Vår rundresa fortsatte förbi både juveler och läderexponeringsställen. Där började det bli riktigt svårt. Örhänget, som jag tappade i samband med Vansbro simmet och som gick förlorat, ville jag verkligen inte satsa på ett par nya? Försäkringsbolaget och jag har kommit överens i sakfrågan, men jag hade tänkt att nej, jag tror inte jag skall köpa ett par nya. Jag blir inte lyckligare för det. Eller vad var det nu som hände… jo, de var snygga. Hjärnan börjar superkalkylera igen under tiden som den ena managern efter den andra dividerade fram och tillbaka etc. Och si det blev ett par örhängen, som på öret kom att kosta det jag fått ut från försäkringsbolaget. Märkligt. Så nu får jag bara hoppas att de bringar glädje också.
Psykologin har de totalt i sin hand. Det kräver en otrolig fasthet och bestämdhet för att komma igenom dessa ”attacker” av försäljningskonst. En liten glipa som öppnar sig i ens lustkonto, och de är där och bearbetar för fullt. Och inte bara en utan snart är det fler som förstärker budskapet med sin trovärdighet. Till slut är det så påtagligt, att man nästan inte kan leva utan dessa vackra smycken. När de började matcha med ring också, nej. Det var så vackert men inte aktuellt. Där var känslan väldigt tydlig och klar. Jag tog vara på övningen att stå för min position vänligt och bestämt. Jag skall göra mig hörd utan att snäsa ifrån mig, utan att bli otrevlig eller som en del gjorde bara gick iväg och tittade inte sig omkring för säkerhetsskull. Detta så att inga köpsignaler skulle sippra ut från dem. Vilken intressant träning.
Däremot ville jag ta vara på deras tyckande och deras reflektion. Vad var vackert på mig. I synnerhet gjorde jag det i läderlandet. Det började med Fashion show. Det var ju så spännande och så snyggt, tills jag riktigt kom på, att de modellerna på catwalken – det är ju inte jag. Jag är en helt annan sort. Men den sorten fick också sin totala uppvaktning. Jag provade och provade och tog vara på, nej, inte den färgen den är för lam, eller modellen för extravagant för din personlighet – enligt mitt tycke, la de mycket nogsamt till. Och de var inkännande och lyssnade av. Det hela blev en otroligt lärorik process kring försäljning. För utöver själva skickligheten i att exponera rätt varor, så var försäljarna överallt oerhörda exempel på att ett nej, är inte ett nej, det är bara en fråga om att inte ha benat ut förutsättningarna tillräckligt mycket. Så kommunikationen fortsatte steg för steg, tills hela processen var genomlyst och det inte fanns mer att arbeta med. Till slut stod man vid ja eller nej. Och så länge nej hade minsta lilla glipa kvar av kanske, så tog de vara på den. Vilken lektion det blev.
Och det blev en spännande jacka också. En jacka som jag känner lust att jobba lite extra för att känna bära. Där ligger en av nycklarna tänker jag. Det måste efterlämna en nöjd kund, om än svettig.
Detta tål att lära utav, för oss alla som på ett eller annat sätt håller på med försäljning. Hur långt vågar, vill vi gå för att lyfta fram ett potentiellt värde för en kund, som kanske inte kan levandegöra det själv, och var är gränsen för nu är du för påträngande och efterlämnar istället en irritation och ett negativt intryck. Och var går gränsen för att man har förletts till ett köp som man ångrar efteråt.
Så mycket lättare det vore om man bodde i skogen, där inga utmaningar fanns. Denna resa har bjudit på så mycket av intryck och upplevelser, som jag inte alls hade förväntat mig.
Vart tog systrar och svågrar vägen då? Jo, vi har funnits där runtikring varandra och det är en otrolig upplevelse, hur vi tagit oss igenom allt detta och hållit ihop oss, bollat med varandra och nu och då fått stunder av lite djupare reflektioner.
Idag har vi en dag, som bara är för oss och vad göra med den? Ett bad i Medelhavet lockar inte och inte de dignande matborden heller. Ute är det kyligt och det blåser kallt. Kan jag bara få mina Herbalifeshaker så är jag helt nöjd.
Och jag längtar absolut hem till min säng.