Är psykologi bara begränsat till våra närmaste relationer?

Det amerikanska presidentvalet har upptagit min hjärna under hela presidentkampanjen och med tilltagande kraft efter att valet var avslutat. Tankarna är där dag såväl som natt skulle jag vilja säga. Det är så många föreställningar om mänskligt beteende som utmanas och som jag söker förklaringar till. 

Det amerikanska presidentvalet har upptagit min hjärna under hela presidentkampanjen och med tilltagande kraft efter att valet var avslutat. Tankarna är där dag såväl som natt skulle jag vilja säga. Det är så många föreställningar om mänskligt beteende som utmanas och som jag söker förklaringar till. 

Sverige är ett litet land och så beroende av strömningar i tiden och i andra länder i vår värld. De där stora länderna i synnerhet där USA givet är ett av de länderna. 

 

Att lyssna till Barack Obamas olika tal är en lisa för min själ. Visionen han arbetar för, nyanserna och eftertänksamheten i hans kommunikation gör honom så stor. Han är varsam om de han talar med. Det kommer att bli tomt i världspolitiken utan honom, som levt upp till en ledare och inte en auktoritär makthavare. 

Det kommer dessutom att bli tomt utan en stjärna till på världspolitikens himmel. Michelle Obama. Som genom sitt engagemang och sin lojalitet gentemot ämbetet att vara ledarpar för hela USA haft stor betydelse. Något hennes make gav henne stort erkännande för i sitt avskedstal. 

 

För USA får inte bara en ny president utan landet får också en ny First Lady. En plats som är möjlig att göra mycket utifrån. 

När jag lyssnat på klippen från Donald Trumps bussresa så vill jag gråta. ”Så snart jag blir attraherad av en kvinna, så vill jag bara knulla henne och är man  så framgångsrik som Donald Trump, så är det tydligen inga problem att få vem han vill och ta dem på fittan. Vilka attityder. Vem skulle acceptera att ens barn hade sådana attityder? Sväljer amerikanarna vad som helst? 

 

The First Lady to be… hur har hon kvalificerat sig till en plats vid hans sida i presidentämbetet? Hon sa lite reserverat på fråga, vad hon ville arbeta med som presidentfru,  att hennes fokus skulle vara att arbeta mot nätmobbning. Det är ett viktigt åtagande. Kanske hon kommer att arbeta med sin man som en första måltavla, för maken till personangrepp och attacker, så snart Donald Trump stöter på en annan åsikt än sin egen, är svårt att uppbringa. Skulle mina egna nära bete sig så, så skulle jag och jag är säker på många, många med mig, direkt tillrättavisa dem och å det kraftfullaste markera: så säger man bara inte. I en demokrati så talar vi med varandra. Tar sakargument och bemöter sakargument och avstår från personangrepp. 

Fast å andra sidan så skulle hon visst inte bo där i Vita Huset tillsammans med honom, utan bo kvar i New York. En värdig representant för mäns och kvinnors lika värde? Att bära ett ansvar tillsammans.  En inspiration för så många, många andra kvinnor och den betydelse vi alla kan ha? Vart tog kvinnoperspektivet vägen i hela denna frånstötande presidentkampanj?

 

Undras vad det är för uppgift som enligt egen tolkning Donald Trump har tagit på sig, gjort sig valbar för och kämpat hårt för att med alla upptänkliga medel uppnå? 

Han lyckas nästan göra sig till ovän med någon ny grupp varenda dag. Han strör oförskämdheter ikring sig, och jag tror han glömmer bort, vad är det för ämbete han sökt mandat för. 

Det ser ut, som om han tror, att han är partiledare med rätten att driva sin politik dessutom inte partiets. Lagarbete och tillsammans är inte hans honnörsord. Utan jag ska….Inte en president med skyldighet att leda amerikanska folket. Hela amerikanska folket. Han ser ut att bli landets ledare – för vad skulle kunna stoppa detta spektakel? – med ansvar för hela landets utveckling och välmående. kvinnor och män, yngre och äldre, utbildade och de med stort behov av utbildning och vägledning. 

Men å andra sidan har han ju utlovat att han skall bli den allra bästa president som landet skådat… ja, nästintill Gud skådat, om än jag har svårt att tro, att han har någon som helst relation till en gud. Han ger den ena käftsmällen efter den andra, muslimer, mexikaner, kvinnor, svarta, demokrater, journalister etc. Vem gör han sig inte ovän med? De inställsamma, de som applåderar hans agerande. 

 

Under en vecka i Livigno med underbar skidåkning så har jag och min vän Gunnar unnat oss att också läsa en del tillsammans. Så läckert det är – högläsning. Det rekommenderar jag. Vår förkovring denna vecka var ur The Gift of Fear – Survival Signals av Gavin de Becker. En riktigt stark bok som handlar om, hur skydda sig mot våld. Hur ser signalerna ut, som kan hjälpa oss att skydda oss. Ju mer jag läser desto mer tänker jag, våld är inte bara fysiskt våld utan absolut också manipulation för att tillskansa sig det man önskar sig – är det ett presidentämbete eller fördelar på ett mycket mindre plan. Det är något helt annat att vinna i en kamp, där åsikter möts öppet i en dialog, där man på ett äkta vis redogör för vad man själv tror på, etc, och i den debatten vinner någon väljarnas förtroende. Då finns det all anledning att vara stolt, tacksam för förtroendet och ödmjuk. Förtroende är en gåva i tillit.

 

Vilket helvete som USA kommer att få med att ha en sådan president som Donald Trump.

 

 

 

 


Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras