Att skapa trygghet i relationer

Att skapa trygghet i relationer

ATT VARA PÅLITLIG

Pålitlig, vilket underbart ord i denna föränderliga värld. Att vara/ bli en ansvarstagande person. En, som skapar trygghet i sina relationer, för att den gör det den säger, att den skall göra. Det avlastar dynamiken både inom en människa och mellan människor och mycket mer än man kanske vanligtvis tror. 

VEM BÄR ANSVARET

En snickare skulle hjälpa mig med en sak i mitt kök. Tiden gick och inget hände. Han hade lovat, och jag puffade på. Jo, han skulle fixa. Jag puffade på igen, jo, det var bara det att han hade inte fått hem den där listen. Mer tid gick och jag puffade på igen. Jo, nu hade han fått den, så han kommer. Dock jag fick puffa på igen. Jag kände mig så tjatig. En sida jag inte är van vid att tycka om. Men det var ju liksom nödvändigt, för att det skulle bli gjort. Jag bar liksom hans åtagande, som han inte tog ansvar för, och fick tjata och tjata. Det blev tråkig känsla i mig. ”Nej, inte honom någon mer gång, sa jag, för det vet jag inte när det blir av.” När han till slut åtgärdade det han skulle, sa han… vad skönt nu slipper jag undvika dig varje gång jag ser dig. Jag har haft så dåligt samvete. 

BRUTNA LÖFTEN

Många brutna utfästelser, åtagande och löften sätter spår… både i en själv och i andras upplevelse av en. Yttersta prövningen är ofta i relationer där trohet sätts på prov. Det händer sånt, som hen inte tycker om att berätta, utan börjar skygga istället. Energin blir annorlunda. Distansen blir större och det känns. Är du en människa att lita på? Är du en människa som klarar de svåra dialogerna. Som vågar vara ärlig, eller mörkar du i förhoppning om att du kommer inte få reda på det i alla fall? Förrädiska kraftfält i relationer. Otrohet är svårt och djupt sårande och  i synnerhet, om man själv inte berättar om det, utan det kommer fram på annat sätt. Ibland är det tom för svårt för att parterna skall orka ta sig igenom alla de känslor det väcker. 

Men det finns till synes mindre sårande kraftfält. I vardagen liksom.

Att umgås med pålitliga människor kan ge en referens. Det skapar trygghet och man kan slappna av i samvaron med den personen.

URSÄKTER

Det är många, som inte är på det viset. Just nu ser jag framför  mig barnaögon, som är så ledsna, och som säger, du lovade. ”Jag vet men”… och så kommer ursäkterna. Ursäkter, som ingen egentligen accepterar inombords mer än kanske en, två gånger, men när det börjar bli en vana… nej, då börjar vi sortera in det, som att du är en opålitlig person. Du säger en massa, men det går inte att lita på dig. Vi får försöka filtrera och fundera, för vi vill ju oftast ge människor en chans också. Menar du det du säger nu? Är det sant? Är det verkligen sant? Jo absolut,  men likafullt betyder det inget mer än i stunden.

När känslan smyger sig in… Jag kan inte lita på dig, så är det förödande för relationer. 

ATT TA SITT ANSVAR

I att lita på  ingår t ex att hålla ordning på sånt man lånar. En bok, en peng, saker och ting. Att behöva bli påmind.  ”Å förlåt det har jag glömt. Tack för att du påminner. Det skall jag åtgärda bums” och så tappas det bort igen.  Personen ifråga kanske litar på sitt minne och si det är ju så kort. Det kommer andra saker emellan, och så for det iväg. 

Så varför är det så svårt när det har en så stor prislapp? En förutsättning för att det skall fungera,  är att ha koll. Att komma ihåg det man sa, det man lovade. När skall jag göra det jag sa. 

KALENDERNS LOVSÅNG

Jag lovprisar kalendern. Den där interaktiva, där man faktiskt skriver in det man har sagt. Som har poster för när och också för ATT GÖRA. Att disciplinera sig att gå igenom, vad som står på den listan. Om något inte blir av, när jag tänkt, flytta det till ny möjlig tid t ex. Om jag inte kan göra det jag lovat, omförhandla. Lämna inte den andra att bara bli besviken. 

HUR SNABBLÄRDA ÄR VI

Vi lär oss genom besvikelser, men hur många? Svårt att kunna avgöra i ett myller av förklaringar och bedyrande och oskuldsfullhet.  Lika fullt en läxa som är viktig. Är detta är en person, som går att lita på. Som är noga med sina ord och sina utfästelser och inte ger dem  lättvindigt. Kanske  för att vara till lags, som vill i stunden men utan att ta ansvar för dem. Skall jag vara mer på min vakt? Vad är realistiskt att förvänta sig av en annan, så att jag inte hela tiden jämför med hur det borde vara och blir besviken. Ha lite mer realistiska förväntningar.

Ja, det är inte lätt i den mänskliga dynamikens farvatten många gånger.

 

 

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras