Nu är det snart lite mer helg än vanligt. Allhelgonahelgen. En helg att minnas sina anfäder/kära, som levt färdigt sina liv. Människor, som stått oss nära och som dött. En helg då man ofta besöker sina näras gravar, tänder ljus och ger dem en eftertanke. En helg, som kan bli till hjälp att stanna upp lite grann och påminna sig om… livet är inte för evigt. Vi föds och lever på ,och en dag har vi levt färdigt, och de människor vi har omkring oss har levt färdigt. Vi kan aldrig luta oss på den axeln mer. Kan aldrig tanka fler minnen tillsammans.
Nu är det snart lite mer helg än vanligt. Allhelgonahelgen. En helg att minnas sina anfäder/kära, som levt färdigt sina liv. Människor, som stått oss nära och som dött. En helg då man ofta besöker sina näras gravar, tänder ljus och ger dem en eftertanke. En helg, som kan bli till hjälp att stanna upp lite grann och påminna sig om… livet är inte för evigt. Vi föds och lever på ,och en dag har vi levt färdigt, och de människor vi har omkring oss har levt färdigt. Vi kan aldrig luta oss på den axeln mer. Kan aldrig tanka fler minnen tillsammans.
Påminnelsen om förgängligheten kan ev bli en hjälp att fundera på, om man disponerar sin tid på ett bra sätt.
Bra sätt? Vad är det egentligen? Hur fördela sin tid mellan allt det som ens dagar skall rymma? Hur kan man lyckas balansera sin tid mellan vad? Jag tänker först på det som hör till överlevnad. Det som är livsviktigt för att ens tillvaro skall fungera. Det är lätt att förstå att jobb kommer in här. Jobb, som ger oss en ekonomi, som gör att vi kan betala våra räkningar och våra livskostnader överhuvudtaget. Det ligger som en botten i tillvaron. Men givet inte vilket jobb som helst. Att varje dag gå till ett jobb, som man vantrivs med, det tär. Så att vara villig att lyssna på sig själv och känna efter, vad vill jag göra? Vad vill du bli? Vågar du satsa på dina drömmar, eller sätter du ribban alldeles för lågt?
Till fundamentet i tillvaron hör också att ta hand om sig och sin hälsa. Det bör ligga där som en pålitlig grund för att må bra. Det inverkar och påverkar våra liv på alla sätt, hur vi tar hand om oss. Vi bör prioritera det högt.
Att göra det vi behöver göra för att må bra, för att skapa vitalitet och energi. Här tänker jag på att äta bra, träna tillräckligt mycket, sova tillräckligt och med kvalité. Dessutom vara sparsam med sånt, som sliter och tär på hälsan. Cigaretter, alkohol och andra droger, ja det både förvånar mig och gör ont i mig, att så många är villiga att göra sig så illa med hjälp av detta.
Träning då? Det är viktigt att få till det också och regelbundet. Och jag vet det är inte så lätt. Många har jag hört säga, att de vill träna, har tänkt att de skall träna , men de får inte till det. Det kommer så myckt emellan hela tiden. Det är inte bra. Det blir lätt en vana att prioritera bort sig själv. Det är ett livspussel som skall gå ihop. Dock det som är riktigt viktigt, som vi förstår är riktigt viktigt – det får lättare plats i kalendern. Jag vill säga… träning, det är livsviktigt.
Själv har jag har slitit med det. På olika sätt i olika livsomständigheter. Ensam med tre barn, det var inte lätt många gånger. Då gällde det att stoppa in det som vardagsmotion på luncher, när barnen somnat, innan de vaknat, tillsammans med dem på något intressant sätt. Cykeln som transportmedel på många ställen. Trappor, vilken gåva! Omslut dem och säg tack. Den tar jag med glädje så ofta du kan.
I min lägenheten finns träningsredskap, som gör att det går att passa på att lite här och där ge kroppen det den behöver. Vi lever ju inte längre med kroppen som arbetsredskap utan vi måste hitta på, hur underhålla den. Gå på gymmet – absolut. Många gånger i veckan. Min målbild ligger på 5 ggr organiserat. Men det räcker inte, så i mitt vardagsrum – där står studsmattan, som jag kan göra några minuters studsande på lite nu och då, för att få sätta lite mer fart på cirkulationen när jag känner mig lite energifattigare. Där finns också i ett hörn pilatesbollen. Underbar för att sträcka ut ryggen och för att göra olika magövningar på. Ja, bara att sitta på den som en stol är Coreeffektiv och en himla bra balansövning. I sängkammaren, där finns träningsband. Det är också bra att dra lite i dem, när jag passerar så där i förbifarten. Under sängen ligger en viktplatta, som jag kan använda för lite både mag och ryggövningar. En käpp som står i ett hörn för axelrörelser, gåstavarna i hallen. Ja, allt för att underhålla kroppen. Jag önskar verkligen, att det skall vara så mycket liv kvar i kroppen länge till, för det finns mycket jag skulle vilja göra. Jag har tagit mig flera riktigt riktigt roliga cykelutmaningar, och jag längtar efter mer. T ex det är så länge sedan jag åkte skidor i alperna. Där backarna är långa och man kan åka i flera kilometer. Å jag längtar. I synnerhet nu, när jag har tränat så mycket cykling och benen därför känns starka. Just nu skulle det vara så roligt att åka skidor så där mycket igen. Där kommer nöjeskontot in och det som när livsaptiten. Att skapa äventyr i sitt liv, som spär på nyfikenheten och lusten att lära. Sträcka ut i tanken och erfarenheterna.
Mera livsbalans- så viktigt att tiden räcker till för att fördela den i olika viktiga relationer. Att underhålla de relaioner som är betydelsefulla, så att man inte bara negligerar dem. Det kräver en genomtänkthet och en plan. Att fundera igenom, hur skall man hålla kontakt? Föräldrar, barn, vänner, öppna för nya vänner, relationer från förr för att bevara en kontinuitet inombords? Släktingar? Utvecklingsvänner? Att portionera ut tiden över tid och omfattning. Så här vill jag ha det och försöka skapa sin kalender utifrån hur man önskar det. Relationer som får sin omsorg och sin uppmärksamhet tenderar att bli harmoniska relationer, och det ger så mycket gott tillbaka. Så att fördela sin tid det är en konst och den behöver vi öva på.
Sen, vad skall jag skriva om den där vardagen, hemmet, det som handlar om att tvätta, plocka, städa, hämta och lämna på dagis, vabba, dammsuga och torka golven, handla och laga maten. Gå upp när barnen gråter och behöver någon. Att stanna upp och bara hålla om sin partner lite extra, när den behöver tid och närvaro.
Allt som betyder så mycket, att man får det att fungera. Jag brukar ofta säga, att här finns mycket kärlek att manifestera och utkvittera. Att hjälpas åt, och inte ge sig innan det, som behöver göras är gjort. Tillsammans. Vilken gåva det är, och som sagt det går rakt till hjärtat, om någon vill ha ett tips. Hur många par har inte jag arbetat med, där den ena parten har känt sig utnyttjad, känt obalansen, känt sig ensamansvarig och det skvaver… det kan skava ända fram till … jag kan lika gärna leva själv. Det skulle på något sätt kännas bättre, för då behöver jag inte vara så besviken hela tiden , som en klient sa häromdagen. Då vet jag att det kommer an på mig. Detta är också så värt att reflektera över, när helgen kommer och den möjligen varvar ner sig lite grann.
Livsbalans, må gott, ja, det kan också betyda tid att förkovra sig. Tänk bara lyxen att ha tid att läsa t ex tidningen. Men också lite mer stilla kvällar, som får vara inåtvända och bara vara kanske med en bok. Att växa mentalt och kunskapsmässigt är en rikedom. Att förstå sammanhang och kraftfält i världen. Det är extra att ha den inriktningen och det spännande är …det tar aldrig slut. Möjligheten till växande är oändligt, skriver jag, som döpte mitt företag till Växande Visioner – för det är just det förhållningssättet, som jag tror ger ett meningsfullt och innehållsrikt liv. Så varför inte låta Allhelgona helgen få rymma lite eftertänksamhet och funderande på… hur ser planen för ditt bästa liv ut? En God Allhelgona helg det vill jag ha själv och det önskar jag dig.