Uncategorized

Tid…time management…. vad betyder det egentligen

Å jag hade så gärna velat, men tyvärr. Jag hinner inte. Jag är upptagen, Jag tror inte jag kan få barnvakt. Jag vet inte om min man gillar eller om min fru accepterar. Ja, många många är det meningar jag har i förrådet hjärnan kring varför vi människor inte kan leva det liv, som vi säger oss önska oss men som ändå inte får en plats i kalendern. 

En del av orsaken kan nog också hänföras till artighetsprat. Vi vill egentligen inte så mycket eller så gärna, men är artiga och låtsas säger att vi vill. Vill inte säga nej liksom. 

Cykelmamma

Det är viktigt att fatta beslut

Å vad jag är glad, att jag har anmält mig till Stockholm Velathon tävlingen på söndag den 13 september.

Hade jag inte gjort det, så hade jag inte känt inom mig… jag behöver verkligen träna mer på cykeln. Jag behöver dessutom träna en längre sträcka än de där tre fyra milen, som är relativt lätta att få till. Loppet är ju 16.5 mil = 165 km …hur klarar jag det efter sommarens diverse olika utsvävningar och annat. Jag behövde helt enkelt testa mig. 

It all starts with why…

Det börjar med Varför. Varför vill jag åstadkomma, göra, önskar jag mig etc. Detta varför det är verkligen ett nyckelbegrepp i all slags förändring. Man behöver vara motiverad för en förändring. Det håller nog de flesta med om verkar rimligt. Dock en minst lika viktig fråga är, hur pass motiverad. Hur lång inlärningssträcka unnar man sig? Och förväxlar man kanske pröva och försöka med att upprepa något som redan visat sig inte fungera? Jag har försökt. Jag har gjort etc. Har man eller tror man? 

Allt stannade upp runtikring och jag blev helt fokuserad.

Sommar , sommar , sommar…. Tonerna fyller rummet, medan jag gör min goda sommarsallad.  Det är sommar och lite bekymmerslöst. Jag har tagit en liten joggingtur i min önskan att plocka upp joggningen igen. Den kom av sig i en skadad hälsena, och sen kom cyklingen att ta överhanden.  Men nu – en liten utmaning, som jag inte vill komma otränad till.  Vilken tur att jag nappade på den.

Vilka värden vill vi verkligen värna om?

Min mamma föddes 1904. Det är väldigt länge sen sett ur en människas perspektiv. Ur människans utvecklingperiod så kort. Jag har haft anledning att tänka mycket på mamma på senare tid. På det liv jag hörde talas om och fick förstå att hon levt. Äldst i en syskonskara på fem barn.  Av något skäl så var vår mamma genomsyrad av:  hon ville ta vara på sitt liv. I henne föddes hon en dröm… hon ville bli lärarinna. Hon ville söka till seminariet. Hon var begåvad och kom in… men så kom TBCn, och det blev sanatorium istället.

Det är vår och det är underbart.

Jag firar denna morgon. Att solen kommit fram i sin fulla kraft känns så gott efter regn och blåst och kyla. På ingen tid har naturen fullkomligt exploderat. Och jag med den. Plockat massor av nässlor och premiärsoppan är avnjuten. Denna gång med en liten ny vinkling på receptet med jordärtsskocka och potatis i grunden. Det blev totalt mums. Så en stor påse är plockad för att ta med hem efter några dagars utflykt i en annan värld än den, som är min i vardagen. Här, där jag är och hälsar på min kompis så finns knappt ett ljud mer än fåglar och vind. De dofter som är är från växtligheten.

Minnen, minnen, minnen

En helg som igen gjorde det möjligt för mig att botanisera i minnena från min uppväxt. Sett alla miljöer, där ”som barn jag lekt”. Vilken miljö jag varit en del av. Jag är tagen av vilka ytor, vilka intryck, vilka möjligheter som jag fått mig till livs, där jag växte upp. Jag fick på mitt barndoms smörgåsbord så mycket uppdukat. Tillgång till både stad och land med allt vad det innebar. 

Jag har gått omkring i mina miljöer och bara njutit, tagit in och kommit ihåg. 

Att våga vara modig, stå upp för det som känns rätt… det är livsviktigt.

Just nu funderar jag över vad som händer i världen och hur förhålla sig. Vad kan jag göra, vad bör och kan vi göra. Att se mångtusenåriga byggnader hackas sönder, sågas sönder, raseras – Minnesmärken från mänsklighetens civilisation – gör ont i hjärtat. Och det är ända bara byggnader och en våldtäkt på vår historia.

Forskarsamhället fick sig en ordentlig törn i morse

Jag gillar att ha fingrarna i smeten varje dag… vad menar jag. Jag tycker om att läsa tidningen, se på nyheterna, se dokumentärer, undersökande journalistik. Program som försöker ge en verklig bild av … så här ser det ut, detta är jag etc. Manipulation, propaganda, reklam är en djungel att jobba sig igenom efter bästa förmåga. Jag tror inte det är möjligt för en vanlig människa att värja sig. Dock tror jag att det är möjligt att värja sig en hel del.

Har vi rätt att äta ihjäl oss

Henrik Ennart – reporter i SvD är en brilliant journalist. Så många artiklar som verkligen satt fokus på viktiga delar av våra vardagsval. Våra val i affären av livsmedel och vilka konsekvenser det får.

Jag röstar för honom som mottagare av Stora Journalistpriset. Det finns fler som kvalificerar sig. Hur såg informationsunderlaget för oss medborgare ut utan Uppdrag Granskning t ex. De borde också belönas för sitt mod att våga gräva i svåra frågor, många gånger med inte oävna krafter emot sig. Jag är tacksam över det jobb de gör.